Mot något nytt
Under placeringsdirektör Henrik Lilius, som år efter år slagit jämförelsepensionsbolagen med sina placeringar och därmed byggt upp rörelsefrihet för hela kassan, inrättades i juni 2018 en befattning som placeringschef. Den placeringschef som anställdes för uppgiften, Jari Puhakka, var avsedd att senare efterträda sin chef Lilius som kassans placerings- och ekonomidirektör. Puhakka fäste uppmärksamhet vid beslutsmodellen för SPK:s placeringsverksamhet, som gjorde det svårt att ordna en av placeringsverksamheten oberoende riskövervakning. Placeringsdirektörens samtidiga roll i genomförandet av placeringsverksamheten, i hanteringen av placeringsriskerna och i rapporteringen utgjorde en ”farlig kombination av arbetsuppgifter”. Styrelsens roll i utarbetandet av risk- och solvensbedömningen förverkligades inte.[208]
I januari 2019 föreslog Puhakka, i enlighet med Finansinspektionens inspektörers förslag, att riskhanteringen, övervakningen och rapporteringen skulle överföras under kassans verkställande direktör fram till oktober 2019. När Puhakka i september började som kassans placeringsdirektör övergick det placeringsteam han ledde till en egen linje under verkställande direktör Kari Välimäki, som ansvarade för ekonomidirektörens uppgifter.[209]
Puhakka efterträdde verkställande direktör Välimäki sedan denne gått i pension i början av 2021. De stora pensionsbolagens verkställande direktörer var redan yrkesmän inom placeringsbranschen, och man kom nu fram till samma lösning även i SPK. I sina tidigare arbeten hade Puhakka verkat bland annat som analytiker, portföljförvaltare, strateg och placeringsdirektör i olika kapitalförvaltares och pensionsplacerares tjänst, senast vid Pohjola Varainhoito och Etera. I det sistnämnda hade han som placeringsdirektör varit tvungen att ”brottas med svag solvens och riskhantering”.[210]
Den nya verkställande direktören omformade kassans organisation betydligt. Till kombinerad ekonomi- och förvaltningsdirektör togs Päivi Särkiniemi, som mångsidigt kände pensionsbranschens praxis från pensionsstiftelse- och -kassesektorn. Förvaltningen betydde i arbetsbeskrivningen i hög grad IT- och ekonomifrågor. Till direktör – med pensions- och försäkringsverksamhet, HRM, arbetsvälbefinnande, rehabilitering, ansvarsfullhet och kommunikation som ansvarsområden – och samtidigt till sin ställföreträdare valde Puhakka Marina Paulaharju, som lett pensions- och förvaltningslinjen. Sauli Hämäläinen, som sedan 2020 som konsult byggt upp en finländsk aktieportfölj åt SPK, togs till kassans placeringsdirektör från början av 2022. Pensionskassans ledningsgrupp bildades av tre direktörer och verkställande direktören. I början av Puhakkas period skedde många pensioneringar, vilket möjliggjorde rekrytering av ny slags kompetens till huset. Samtidigt sjönk personalens medelålder avsevärt.[211]
I centrum för sin strategi för åren 2022–2026 lyfte SPK kunderna och ansvarsfullheten. Målet var att verka ansvarsfullt, kostnadseffektivt och produktivt. I augusti 2019 hade en stor systemreform inletts, i samband med vilken alla kassans operativa pensionssystem förnyades. Det nya pensionshandläggningssystemet Erasmus togs i bruk i januari 2022. I samma sammanhang övergick pensionskassan till att använda beräkningstjänstprogrammet Lapa, som används brett inom arbetspensionsbranschen och som arbetspensionsbolagen sålt till Arek. Kostnadseffektiviteten i SPK:s pensionssystem förbättrades avsevärt genom reformerna.[212]
Sjömanspensionskassan hade verkat i sina egna verksamhetslokaler på Nylandsgatan 16 sedan 1969. Varje funktionär hade där ett eget arbetsrum. Eftersom lokalerna var labyrintiska och det fanns många korridorer flyttade kassan 2016 till moderna kontorslokaler i en annan uppgång i huset, som renoverats särskilt för dess behov. En eldsvåda som bröt ut i maj 2017 tvingade dock kassan att evakuera till lokaler i samma byggnad, som inte erbjöd möjlighet till ett nytt slags arbete eller kundservice.
Kassan hade 2002 köpt ett åtta våningar högt kontorshus på Kanalkajen 9 på Skatudden till sin fastighetsportfölj. Byggnaden hade blivit färdig 1906 som magasin för Borgströms tobaksfabrik. Till kontorslokaler hade fastigheten renoverats åren 1984–1985. SPK hade 2014 inlett ombyggnadsplaneringen av fastigheten till en bostadsbyggnad. När Museiverket inte beviljade tillstånd att genomföra detta renoverade pensionskassan fastigheten och flyttade i mars 2019 även sitt eget kontor dit, närmare sjöfartens olika aktörer och sina egna kunder.[213] Kassan hade till en början två våningar i bruk. På grund av de arbetspraxis som förändrats i och med distansarbetet och det minskade lokalbehovet effektiviserade kassan sin lokalanvändning till en våning 2023.
Från fastigheter till aktier – hållbart och ansvarsfullt
På grund av FN:s mål för hållbar utveckling och de bestämmelser om hållbar företagsverksamhet som EU planerade beslutade SPK vintern 2019 att stegvis ändra sin placeringsportfölj, dock så att placering som beaktar ansvarsfullhet inte skulle få försämra placeringarnas avkastning. De tydligaste delområdena där ansvarsfullheten kunde mätas var noterade aktier och fastighetsplaceringar. Alla betydande bolag noterade i Finland hade redan mycket höga ESG-klassificeringar (miljö, socialt ansvar och god förvaltningssed).[214]
I enlighet med kriterierna skulle SPK inte placera till exempel i kolbolag eller i energibolag med hög kolintensitet. Hållbara lösningar i energikonsumtionen och i livscykeltänkandet hade redan genomförts i planeringen av Harppuunakortteli i Åbo. I skogsplaceringarna gynnades skogsvård som upprätthåller kolsänkor. SPK hade placeringar också i två fonder som placerar i vindkraft. Den första företagsansvarsrapporten i SPK:s historia presenterades i styrelsens verksamhetsberättelse för 2021.[215]
Avkastningen på SPK:s placeringar förblev 2018 endast knappt vinstgivande. När resultatet förblev förlustbringande hos alla arbetspensionsbolag kunde SPK på nytt slå sina jämförelseobjekt med sina placeringar. Följande år steg placeringarnas resultat fint till 10,7 procent, vilket dock blev något svagare än hos arbetspensionsbolagen. Detta berodde enligt placeringsdirektör Puhakka på betydande fastighetsinvesteringar i Hagalund i Esbo och i Harppuunakortteli i Åbo.[216]
Puhakka hade i december 2019 varit tvungen att varna styrelsen för kassans stora likviditetsrisk i anslutning till kapitalfonderna och de pågående stora byggprojekten. I januari fick styrelsen höra om resultaten av den internrevision som beställts av en konsult. Enligt placeringsriktlinjerna låg tyngdpunkten i SPK:s fastighetsplaceringar på bostadsfastigheter, med vilka man eftersträvade god avkastning och ett stabilt kassaflöde. Kassan hade dock inlett grynderverksamhet, vilket ingen annan pensionsaktör ännu hade gjort. Byggprojektens omfattning var anmärkningsvärd, över 20 procent av värdet av alla placeringar. I samband med byggbeslutet för det största av projekten, Harppuunakortteli, hade man inte närmare bedömt andra entreprenadformer vid sidan av alliansmodellen. Kvarterets avkastningsmål var förhållandevis lågt i förhållande till projektets risker. På grund av kassans svaga likviditet föreslog placeringsdirektör Puhakka att försäljningen av fastigheter och lånefonder skulle inledas.[217]
Coronapandemin visade våren 2020 att varningarna om likviditetsproblem var befogade.
Att passagerartrafiken nästan helt stannade upp försatte passagerarrederierna i stora problem. Försörjningsberedskapscentralen tryggade visserligen trafiken med passagerarfraktfartygen, men behovet av personal minskade dramatiskt när fartygen gick utan passagerare. I april–maj var omkring 70 procent av passagerarrederiernas personal permitterad. På sommaren förbättrades siffran till 40 procent. Kassans försäkringsinkomster sjönk dramatiskt under undantagsförhållandena, vilket också påverkades av att rederierna bad om och fick anstånd med sina försäkringspremier. Försäljningen av bostäder bromsade in och affärslokalernas hyresgäster råkade i betalningssvårigheter. Lånefonderna, som SPK strävade efter att avyttra, gick inte att sälja. Samtidigt hade kassan förbundit sig till de kostnader som dess byggprojekt orsakade och till kapitalfondernas kapitalanrop. Pensionsutbetalningarna löpte naturligtvis hela tiden normalt. Kassans situation var i slutet av april redan kritisk. Kassan räddades från påtvingade aktieförsäljningar sedan den fått statsandelarna för maj–oktober i förskott. Kassan lyckades förbättra sin likviditet också genom egna åtgärder, bland annat genom att sälja några av sina skogs- och bostadsobjekt.[218]
Den bästa avkastningen, 8 procent, fick kassan under det första coronaåret 2020 från sina realplaceringar, där fastigheternas avkastning höjdes särskilt av att värderingen av några bostadsfastigheter steg. Skogsplaceringarna gav över 20 procent, vilket berodde på försäljningarna i början av året och uppdateringarna av skogarnas tillväxtmodeller. Aktieplaceringarna gav som helhet 6,4 procent och ränteplaceringarna 0,9 procent.[219]
Den stimulerande penning- och finanspolitiken höjde följande år värdena på de flesta tillgångsposter. Den kraftiga efterfrågan på bostäder fortsatte. På hyresmarknaden började dock ett lokalt överutbud och ett tryck på affärslokalernas hyresnivåer synas, vilket påverkades av de fortgående coronarestriktionerna, den växande näthandeln och det storskaliga distansarbetet. Byggandet av Harppuunakortteli fortsatte och bostads- och affärsbyggnaderna i Hagalunds centrum och i Norra Hagalund blev färdiga. Även grundrenoveringen av fastigheten på Nylandsgatan blev färdig. I fråga om köpcentret i Hagalund var man tvungen att göra en nedskrivning i slutet av 2021.[220] Då inleddes också separata utredningar om byggandet av de två sista bostadsaktiebolagen i Harppuunakortteli i Åbo.[221]
Rysslands anfallskrig mot Ukraina i februari 2022 skakade marknaderna. Oljans stigande pris förstärkte inflationen och höjde räntorna. Statslånens avkastning rasade och aktiekurserna sjönk brant. Försäljningen av nybyggda bostäder stannade av. SPK:s placeringsinkomster förblev negativa. Ändå gjorde kassan sin historias största överavkastning i förhållande till pensionsbolagen. Detta berodde på att värdena på SPK:s illikvida placeringar ännu inte hade uppdaterats nedåt.[222]
Redan i början av 2022 eftersträvade pensionskassan att sälja fastighetsplaceringar i större skala. Räntornas uppgång och byggkostnadernas uppgång ledde också till att fastighetsprojekten inte längre fortsattes. De återstående byggrätterna i Harppuunakortteli i Åbo såldes. I samband med de försäljningar som gjorts redan tidigare hade man kommit fram till att det inte längre var meningsfullt att upprätthålla en egen fastighetsskötsel. MEK-Huolto Oy avvecklades 2022. Samma år såldes också över hälften av fastigheterna med verksamhetslokaler.[223]
Andelen direkta fastighetsplaceringar sjönk från coronatidens nivå på 30 procent till under 15 procent fram till slutet av 2023 och i slutet av 2024 till 11 procent. Förlusterna på fastighetsplaceringarna åren 2023–2024 orsakade att SPK inte nådde upp till pensionsbolagens avkastningar. De bästa avkastningarna åt kassan gav skogarna och de noterade aktierna.[224]
I en utredning som gjordes våren 2023 konstaterades att den viktigaste förklaringen till förlusterna på fastighetsplaceringarna var kostnadsöverskridningar i förhållande till de ursprungliga kostnadskalkylerna. Projekten genomfördes också med avsevärt dyrare lösningar och med sämre effektivitet än normal grynderverksamhet. Bakom nedskrivningen av köpcentren låg ett förändrat köpbeteende och coronan.[225]
I placeringsplanen för 2025 drog styrelsen upp riktlinjen att helt avstå från direkta fastighetsplaceringar. Placeringsdirektör Sauli Hämäläinen presenterade i juni 2025 en lösning genom vilken aktiestockarna i de bostadsaktiebolag som pensionskassan ägde överförs som kapitalinsats till en fond i kommanditbolagsform, där pensionskassan fungerade som enda placerare och tyst bolagsman. Som ansvarig bolagsman och fondens förvaltningsbolag fungerar Premico Oy. Strukturen hade använts allmänt i finländska fastighetsfonder. Premicos syfte var att äga bostadsobjekten, sköta och utveckla dem samt att sälja objekten med beaktande av marknadsläget så snabbt som möjligt så att fondens totalavkastning maximeras. Fonden skulle utveckla fastighetsobjekten och välja en avkastningsmaximerande exitstrategi för vart och ett. Överföringen av de direkta bostadsplaceringarna uppgick till knappt 67 miljoner euro.[226]
Överföringen till fondstrukturen genomfördes i december 2025. Det väsentliga för pensionskassan var att i arrangemanget med hjälp av skuldhävstång frigöra kapital till aktieköp. Med det kapital som frigörs har kassan förbättrat sin likviditet samt riktat tyngdpunkten i sina placeringar starkare mot aktier. Samma tendens rådde i hela pensionssystemet efter den placeringsreform för pensionsbolagen som offentliggjordes under den förra delen av 2025 och som genomförs åren 2026–2027. I början av 2026 gjorde det ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma en motsvarande lösning, och även Ilmarinen avyttrade i betydande delar sina direkta bostadsplaceringar. SPK avstod våren 2026 också från alla direkta äganden av verksamhetslokaler med undantag av Kanalkajen 9 och den oavslutade parkeringshallen i Harppuunakortteli.[227]
En samlande aktör inom sjöfartsbranschen
Projektet Ledarskap i fartygsarbetet inleddes 2019 av ett examensarbete som en sjökaptensstuderande gjort året innan, i vilket det utifrån en omfattande enkät konstaterades att det i fartygsgemenskapen inte fanns kompetens i att leda människor. Samtidigt deltog SPK i ett utvecklingsprojekt för sjöfararnas praktik, i vilket det konstaterades att en orsak till att studierna avbröts var tiden efter den första fartygspraktiken. De studerande fick inte ordentlig handledning och ledarskapet var alltför hierarkiskt. SPK ansåg att utvecklingen av ledarskapsutbildningen för fartygets befäl var ytterst nödvändig för att minska risken för arbetsoförmåga. I LOBAS-projektet deltog till en början tre pilotrederier, varefter ledarskapscoachning erbjöds hela branschen. Fram till slutet av 2024 hade 120 chefer deltagit i coachningen.[228]
I projektet En rättvis rederikultur ordnades workshoppar för fartygen. Projektet, vars slutrapport blev färdig i början av 2026, gav pilotrederierna och fartygsgemenskaperna verktyg och egna insikter om vad som var fel på fartygen och vilka saker ”vi vill ändra tillsammans”. Projektet lyckades överlag väl.
Sedan 2020 har kassan ordnat arbetsförmågeforum för sjöfarten, vars teman byggde kring risken för arbetsoförmåga, arbetsvälbefinnandet och arbetsförmågan. Seminariets målgrupp var rederiledningen, representanter för rederiernas personalförvaltning och sjöfartens förtroendemän. På 2021 års forum koncentrerade man sig på psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande. Forumen har fått utmärkt respons och deltagarna har varit talrika.[229]
Inom kassan genomgick två pensionssakkunniga en utbildning, varefter deras arbetsbeskrivning ändrades till arbetsförmågekoordinator. De behandlade enbart rehabiliterings- och invalidpensionsansökningar och de fick inbjudningar att tala och delta på befälsdagarna och i rederiernas olika evenemang.
I och med sina projekt träffade pensionskassan rederierna regelbundet och även på ett sätt som avvek från tidigare. Vid rederimötena diskuterades nästan uteslutande sjöfararnas arbetsförmåga. Den neutrala Sjömanspensionskassan hade blivit en aktör som lyfte fram saker som upplevdes som viktiga samt samlade parterna kring en gemensam utmaning eller ett gemensamt förändringsbehov. Kassans metod var att låta göra examensarbeten och undersökningar med vilka uppmärksamheten riktades mot missförhållanden och nödvändiga förändringar i branschens företagskultur och i upprätthållandet av arbetsförmågan. En sådan fråga tangerade osakligt bemötande och trakasserier i fartygsgemenskapen. Att frågan lyftes fram bidrog också för sin del till att Rederierna i Finland utarbetade ett jämställdhets- och likabehandlingsprogram för branschen.[230]
Den 70-åriga Sjömanspensionskassan
Den 70-åriga Sjömanspensionskassans ekonomiska ställning är stabil och pensionsförmånerna betryggande. Antalet försäkrade har i praktiken hållit sig på samma nivå på 7 300–7 600 personer sedan 2010. Under coronaåren sjönk antalet försäkrade, men återgick till det tidigare fram till 2024. År 2025 understeg antalet pensionstagare för första gången antalet försäkrade sedan finanskrisen 2008.
Det inbördes förhållandet mellan de försäkrade och förmånstagarna, som utvecklas i en god riktning, är ett gott tecken för Sjömanspensionskassan. Kassan lever av den finländska sjöfarten och av den finska flaggans konkurrenskraft. Till sjöfartens och kassans livskraft hör dock risker, av vilka den traditionella är den politiska risk som hänför sig till statens stöd. Ett nytt fenomen är den geopolitiska risk som Rysslands anfallskrig har ökat. Den förra har kassan strävat efter att förebygga med kommunikationens och påverkans medel. På den geopolitiska risken har kassan förberett sig bland annat genom att förbättra sin likviditet.
[208]: Styrelsen 18.12.2018.
[209]: Styrelsen 24.1.2019; Albatrossi 2–3/2019.
[210]: Albatrossi 2–3/2018.
[211]: Styrelsen 31.8.2023.
[212]: Årsberättelse 2021; Albatrossi 4/2021. Jari Puhakka: Mot något nytt; Paulaharju 9.4.2026.
[213]: Styrelsen 23.10.2000; Albatrossi 2–3/2016; 2–3/2017.
[214]: Styrelsen 24.1.2019.
[215]: Albatrossi 2–3/2019. Däri Tatu Hemmo: Hållbar placering i Sjömanspensionskassans verksamhet; Styrelsen 29.4.2022.
[216]: Albatrossi 1/2019; 1/2020.
[217]: Styrelsen 21.1.2020; Puhakka 31.3.2026.
[218]: Albatrossi 1/2020; Styrelsen 22.10.2020. Däri Kimmo Karppinen, SPK:s försäkringstekniska undersökning 2020.
[219]: Årsberättelse 2020.
[220]: Styrelsens verksamhetsberättelse 2021.
[221]: Styrelsen 16.12.2021.
[222]: Styrelsens verksamhetsberättelse 2022; Puhakka 31.3.2026.
[223]: Styrelsen 22.1.2022; Puhakka 31.3.2026.
[224]: Styrelsens verksamhetsberättelse 2023; 2024.
[225]: Styrelsen 29.3.2023.
[226]: Styrelsen 31.3.2025.
[227]: Puhakka 31.3.2026.
[228]: Paulaharju 9.4.2026; Albatrossi 4/2018; 1/2020.
[229]: Paulaharju 9.4.2026; Albatrossi 2–3/2020; 4/2020; 4/2021.
[230]: Paulaharju 9.4.2026.