Förberedelserna inför placeringsreformen har redan börjat
Huvudpunkterna i den länge efterlängtade arbetspensionsreformen offentliggjordes i början av februari när arbetsmarknadsparterna nådde en överenskommelse inom tidsfristen. Målet med reformen är att stärka de offentliga finanserna på lång sikt med cirka 0,4 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP), vilket motsvarar en uppskattad summa på omkring en miljard euro.
Målet ska främst uppnås genom att höja de långsiktiga placeringsavkastningarna. Högre avkastning kommer dock inte utan ökad placeringsrisk, vilket innebär större kortsiktiga svängningar i avkastningen.
Den mest betydande förändringen för att öka placeringsavkastningen är att öka andelen aktier i arbetspensionsbolagens portföljer. Aktier har på lång sikt varit den tillgångsklass som gett bäst avkastning, vilket gör förändringen välgrundad. I slutet av 2024 var arbetspensionsbolagens aktieandel, riskjusterat, 54 procent. Enligt beräkningarna kommer de nu överenskomna förändringarna att höja aktieandelen till cirka 70 procent. ArPL-bolagens portföljer innehåller i genomsnitt 20 procent likvida ränteplaceringar, vilket innebär att förändringen i aktieandelen på systemnivå inte är en svår uppgift. Om den optimala nivån för likvida ränteplaceringar inom den nya regleringsramen däremot fastställs till tio procent, kommer de sista procenten som ska överföras till likvida aktier också att kräva försäljning av illikvida realtillgångar, såsom fastigheter.
Den största risken med att öka aktieandelen är timing risken, det vill säga i vilken marknadssituation ökningen genomförs. Historiskt sett har vi upplevt flera börskrascher, där återhämtningen har kunnat ta decennier. Vi vet ännu inte när de nya placeringsreglerna träder i kraft och vilka övergångsperioder som kommer att ingå. Det bästa sättet att minska timing risken är genom tidsdiversifiering, det vill säga att aktieandelen ökas gradvis.
I Sjömanspensionskassans placeringsportfölj har andelen noterade aktier höjts under flera års tid och uppgår nu till 36 procent. Vår solvenssituation skulle möjliggöra en aktieandel på över 80 procent även utan placeringsreformen. Sjömanspensionskassans portfölj har traditionellt varit mycket fastighetsbetonad – för fyra år sedan var fastighetsandelen över 30 procent, men den har nu minskats till 17 procent, vilket fortfarande är mer än dubbelt så mycket som i ArPL-bolagen. Fastigheter är svåra att omvandla till likvida tillgångar, vilket har fördröjt ökningen av aktieandelen. De senaste årens utmanande marknadssituation har dessutom skapat kraftig motvind för fastighetstransaktioner. För att vi ska kunna öka aktieandelen i enlighet med placeringsreformens krav måste vi ytterligare intensifiera omvandlingen av fastigheter till likvida tillgångar.
