Sjöfarten är ryggraden i kristider - stöden behövs

Sjöfarten är internationell och konkurrensutsatt, och i alla EU-länder stöds sjöfarten för att förhindra att fartygen flyttas till bekvämlighetsflagg. Detta har man kommit fram till bland annat av säkerhetsskäl och för att trygga arbetstagarnas skäliga arbetsvillkor.

Finland är en ö, och 96 % av importen och exporten sker sjövägen, vilket är det mest kostnadseffektiva sättet att transportera varor. Här spelar passagerarfartygen en betydande roll när det gäller frakt på hjul, såsom livsmedel, läkemedel och reservdelar. Passagerartrafiken möjliggör lägre fraktkostnader, vilket förbättrar vår konkurrenskraft.

I Finland finns ett system för återbetalning av besättningskostnader, där rederiet först betalar skatter och sociala avgifter, och staten återbetalar dessa i efterhand. I Sverige är stödbeloppet ungefär detsamma, men där används en så kallad nettolönemodell, där pengarna inte cirkulerar fram och tillbaka.

Om stöden skärs ned tvingas rederierna av kostnadsskäl att välja flagg såsom exempelvis Sverige eller Estland. Detta skulle på sikt försvaga det finländska sjöfartskunnandet, vilket vore en betydande risk i kristider. Staten kan endast beordra fartyg under finländsk flagg, och det är viktigt att dessa har inhemsk besättning. Utan detta finns det i en krissituation inte fartyg tillgängliga för transporter av livsmedel och läkemedel, och inte heller för evakueringar eller transporter av militärt material.

Inom EU har man förbundit sig att höja försvarsutgifterna
till 5 procent av BNP, varav 1,5 procent gäller infrastrukturinvesteringar som stöder försvaret. För Finlands del motsvarar detta cirka 4,5 miljarder euro. Planerna omfattar åtminstone byggandet av en järnvägsförbindelse i norr samt förbättring av vägnätet. Denna rutt skulle ändå endast kunna täcka en bråkdel av behovet, och sjöfarten kommer även framöver att ha en central roll. Kunde man närma sig sjöfarten också ur konkurrenskrafts- och försörjningsberedskapsperspektiv, och se dess stöd som en del av försvarsinfrastrukturen? Till helheten kunde även höra lånefinansiering eller garantier för fartygsinvesteringar, såsom i Sverige.

Sjömanspensionskassans placeringsavkastning uppgick i mitten av augusti till cirka 1,7 procent sedan årets början, och avkastningen för de senaste tolv månaderna till 5,2 procent. I toppen låg skog, noterade aktie- och ränteinvesteringar samt hedgefonder. Däremot var avkastningen från illikvida infrastruktur-, kapital- och lånefonder samt fastigheter blygsam. Dollarns försvagning (−11 % sedan årets början) sänkte portföljens totala avkastning med nästan 2 procent, även om en del av risken var säkrad.