Sjöfarten är Finlands livsnerv – varför vill man rubba den?

Finansminister Riikka Purra föreslår att återbetalningssystemet för sjöfartens besättningskostnader skärs ner vad gäller servicepersonalen. I det finländska systemet betalar rederiet först arbetsgivaravgifterna och får dem senare tillbaka från staten i proportion till de utbetalda lönerna. Rederierna varnar för att nedskärningen skulle leda till att finskflaggade fartyg byter flagg till Estland och Sverige, där stödet för besättningsanställningar fortfarande finns kvar.

Stödet till besättningen är avgörande för finländsk sjöfart. Enligt den konkurrenskraftsfrämjande förordningen kan nationellt stöd betalas för alla sjömän som även har säkerhetsuppgifter. I praktiken gäller detta också servicepersonalen på passagerarfartyg – ett fartyg får inte lämna hamn utan tillräcklig säkerhetspersonal.
– Om Finland inte fortsätter stödet skulle konsekvenserna bli katastrofala, betonar Rederierna i Finlands vd Tiina Tuurnala.
– Vi vore det enda landet i EU som avstod från återbetalningssystemet för besättningskostnader. Den finska flaggan skulle inte längre vara konkurrenskraftig i förhållande till andra EU-flaggor, vilket skulle leda till att fartygen flyttas och sjöarbetsplatserna försvinner.

Enligt Tuurnala skulle effekterna inte begränsas enbart till sjöfarten. Även utbildningsanstalter, myndighetsuppdrag och hela den maritima industrins ekosystem skulle på lång sikt drabbas. Både Tiina Tuurnala och Svenska riksdagsgruppens vice ordförande, riksdagsledamot Mats Löfström påminner om att eftersom det är ett återbetalningssystem skulle en nedskärning inte ge några budgetbesparingar. Däremot skulle ökande arbetslöshet medföra kostnader.
– När det gäller statens besparingar handlar det om ett återbetalningssystem av arbetsgivaravgifter som rederierna betalat. Några faktiska besparingar eller pengar att använda på annat håll blir det inte i statens budget vid en nedskärning. Tvärtom – förlusten av sjöarbetsplatser skulle orsaka merkostnader för staten, säger Tuurnala.
– Om förslaget genomförs kommer nästan alla passagerarfartyg under finsk flagg att flaggas ut. Detta skulle innebära förlust av arbetsplatser, och flaggbytet skulle gälla hela besättningen, inte enbart servicepersonalen, tillägger Löfström.

Nedskärningar med kraftiga effekter för hela branschen

Återbetalningssystemet för besättningskostnader finns i alla europeiska sjöfartsländer. Tiina Tuurnala förvånas över att man ens diskuterar dess nödvändighet.
– Vi är helt beroende av kontinuiteten i sjötransporter under alla förhållanden – 96 procent av utrikeshandeln sker till sjöss. Om vi försvagar vårt återbetalningssystem i förhållande till andra EU-länder förlorar vi ofrånkomligen vår tonnage till andra flaggor, säger Tuurnala.

Enligt henne skapades EU:s mekanism för att europeiska flaggor skulle kunna konkurrera mot så kallade bekvämlighetsflaggor. Samtidigt tryggas den europeiska flottan och sjömännen.
– EU har ansett att en egen handelsflotta har en betydande roll ur både säkerhets- och försörjningsberedskapsperspektiv. För oss finländare här i Europas utkant är dessa aspekter särskilt viktiga. I undantagsförhållanden kan myndigheter beordra finska rederier och fartyg att sköta samhällets livsviktiga transporter, säger Tuurnala.

Vad skulle hända med de finländska sjömännen?

Svenska riksdagsgruppens viceordförande och riksdagsledamot Mats Löfström uppskattar att två tredjedelar av Finlands sjöarbetsplatser sannolikt skulle försvinna om stöden slopas. Även passagerarrederier har offentligt uttryckt sin avsikt att flagga ut fartygen om stödet upphör.
– Detta vore ett enormt negativt slag mot försörjningsberedskapen – inte enbart för att vi förlorar fartyg, utan också för att vi förlorar våra sjömän. Följdeffekterna skulle nå bland annat sjöfartsutbildningen, praktikplatserna och Sjömanspensionskassan. Till slut skulle också den tredjedel av jobben som blir kvar hotas, säger Löfström.

Han påminner om att man i Finland ofta granskar försörjningsberedskapen enbart utifrån transportkapaciteten i kris- och störningssituationer.
– Men det måste också påminnas om att nu när hundratals så kallade skuggfartyg trafikerar Östersjön och hybridhot förekommer, är de finländska sjömännen på handelsfartygen myndigheternas viktiga ögon och öron. När det gäller frågor om skuggflottan och GPS-störningar sker ett kontinuerligt samarbete mellan handelsflottans bryggor, Traficom och sjöbevakningen, betonar Löfström.

Skulle den svenska modellen fungera hos oss?

I grannlandet Sverige flyttas inga pengar fram och tillbaka, vilket gör att återbetalningssystemet inte syns som ett separat företagsstöd i statsbudgeten. Mats Löfström förespråkar den svenska modellen.
– Sverige har egentligen samma system som vi, men där behöver rederierna aldrig betala in summorna som i Finland. Vi borde ta i bruk en liknande modell. Våra social-, skatte- och pensionssystem skiljer sig något från de svenska, men finansministeriet har konstaterat att systemet är fullt tillämpbart. Experterna har redan praktiska förslag som gör att åtminstone största delen – om inte allt – kan hanteras utan att gå via budgeten. Det skulle ta bort behovet av att föra en ganska populistisk diskussion om ”stöd”, som bygger på många missförstånd, säger Löfström.

Rederierna i Finlands Tiina Tuurnala instämmer: den så kallade nettolönemodellen i Sverige är enklare att förstå, eftersom det inte är fråga om egentligt statligt stöd, utan om rederiernas egna pengar.
– Det finns säkert skäl att utreda denna modell. Vi har dock en annan struktur, exempelvis i pensionssystemet, så det är inte helt enkelt att ta den i bruk rakt av, påminner Tuurnala.

Åland och kuststäderna stora förlorare

Enligt ålänningen Mats Löfström har sjöfarten varit en så naturlig del av Ålands ekonomi att man inte alltid reflekterar över dess betydelse.
– Färjorna är ålänningarnas orangea metro eller gröna spårvagn: när man stiger på i Åbo eller annan hamn är man mentalt redan nästan hemma. Under pandemin blev detta särskilt tydligt, när fartygen blev liggande i hamn och förbindelserna bröts, säger han.

Ålands EU-specialstatus är enligt honom avgörande för att förbindelserna ska fungera.
– Åland saknar fast väg- eller järnvägsförbindelse. Denna status är en livsnerv både för invånarna och turismen. Utan den vore dagens färjeförbindelser och priser inte möjliga. Löfström jämför situationen med Gotland i Sverige, där staten stöder förbindelserna betydligt, men biljetterna ändå kan kosta mångdubbelt jämfört med Åland.
– Åland skulle inte ha dagens färjeförbindelser till dagens priser utan sin specialstatus. Det är en livsnerv för det Åland vi känner i dag, och också för många av de fartyg som nu trafikerar Sverige.

Löfström säger sig vara frustrerad över hela diskussionen om nedskärningar av stöden.
– Diskussionen är inte bara obehaglig för de samhällen som är beroende av sjöfarten – såsom Åland, Åbos skärgård och kuststäderna – utan också tung för alla som arbetar på fartygen. Den skapar osäkerhet kring besättningens arbetsplatser och påverkar deras vardag. Sjömännen är vanliga människor som till exempel har bostadslån. Jag anser hela diskussionen vara ganska respektlös mot dem.

Löfström påminner om att osäkerheten också försvårar rekryteringen av unga till branschen, där arbetskraftsbristen redan nu är ett verkligt problem.

”Slutet för Finland som sjöfartsnation”

Löfström understryker att slopandet av stöden vore ödesdigert för Finland.
– Jag har sagt direkt till regeringspartiernas ministrar och aktörer: om detta förslag genomförs innebär det slutet för Finland som sjöfartsnation, samtidigt som andra länder stärker sina handelsflottor. Till och med USA gör det, påpekar han.

– Det är en otrolig tanke att vi, som i praktiken är en ö i Europa och vars 96 procent av utrikeshandeln sker till sjöss, skulle äventyra vår egen handelsflotta. Mina diskussioner har ändå varit konstruktiva, och jag är optimistisk: jag tror att sunt förnuft segrar och att förslaget inte genomförs. Jag hoppas också att vi, när vi kommer över detta, inte behöver föra en liknande diskussion på lång tid.

Vad är återbetalningssystemet för besättningskostnader?

• En EU-mekanism som syftar till att trygga den europeiska flottans och sjömännens konkurrenskraft
• I bruk i alla EU:s sjöfartsländer, även i Finland
• Staten återbetalar rederierna en del av besättningskostnaderna (skatter på löner, pensions- och olycksfallsförsäkringsavgifter)
• Även om staten återbetalar kostnaderna till arbetsgivarna betalar de finländska sjömännen sin skatt till Finland (vilket för systemet tillbaka skatteintäkter)
• Återbetalningen gäller alla som arbetar ombord, både manskap och befäl, oavsett uppgift eller avdelning, så länge arbetet är sjöinkomst och personen har en navigations- och säkerhetsrelaterad uppgift
• Systemet bevarar finländska sjöarbetsplatser och stöder försörjningsberedskapen i eventuella kris- och undantagsförhållanden
• Utan stödet skulle fartyg flytta under utländsk flagg och arbetsplatser försvinna från Finland.