Östersjön i gungning – hur tryggar Finland sin sjöfart?
Trafik- och kommunikationsutskottet har flera frågor kopplade till branschens verksamhetsmiljö på sitt bord. Just nu är arbetet särskilt inriktat på sjöfartens säkerhet, och under de senaste veckorna har utskottet fokuserat på havsrätt, Rysslands skuggflotta samt cybersäkerhetsfrågor.
– Vi står inför en exceptionellt allvarlig och spänd situation. Vårt utskott hör myndigheter, olika branschaktörer och experter om vad som händer i våra havsområden just nu. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är denna utveckling mycket oroande, säger utskottets ordförande, riksdagsledamot Jouni Ovaska.
Sjöfarten utgör grunden för hela vår utrikeshandel. Utan fungerande sjötrafik märks det genast, konstaterar Ovaska. Han är särskilt bekymrad över den sårbara infrastrukturen och skuggflottornas sjövärdighet.
– Finska viken är så smal att om något händer där, påverkas Finland oundvikligen. Det handlar om allvarliga frågor, särskilt miljörisker. Samtidigt måste vi komma ihåg att nästan all vår utrikeshandel går via sjövägen – vi är helt beroende av att Östersjön förblir öppen och att våra fartyg kan röra sig fritt. Om denna balans rubbas, syns konsekvenserna omedelbart i säkerheten, tillgången på livsmedel och varor samt hela samhällets funktion. Just nu råder en slags skräckbalans i Östersjön.
Finland står inte vid sidan av
Utmaningarna förenar alla sjöfartsaktörer, och Ovaska berömmer den goda samverkan mellan statsförvaltningen och myndigheterna.
– Den smidiga samarbetsförmågan har särskilt framträtt vid kabelbrotten, där situationerna har granskats ur ett utrikes- och säkerhetspolitiskt perspektiv. Om något händer, talar vi snabbt om en Nato-risk – och om en statlig aktör ligger bakom, måste vi överväga hur vi reagerar och hur vi kan förhindra fartyg som orsakar kabelbrott. Det är också viktigt att komma ihåg att Finlands farleder är centrala rutter inte bara för oss, utan även för våra grannländer. Eventuella störningar påverkar alla stater i Östersjöområdet.
Trafik- och kommunikationsutskottet har en central roll i att säkerställa Finlands sjösäkerhet och kommunikationsförbindelser. De senaste händelserna har lett till att utskottet har gett Östersjöns säkerhetssituation särskild uppmärksamhet.
- Vi går igenom havsrätt, skuggflottor och cybersäkerhet samt utreder om Finlands lagstiftning är uppdaterad och hur vi kan förbereda oss på potentiella hotbilder. Dessutom granskar vi internationella avtal och deras inverkan på Finlands säkerhet.
I ekonomiskt utmanande tider strävar utskottet efter att förmedla en lägesbild och analys till en bredare allmänhet och till ministeriet.
– Regeringen måste göra besparingar på många områden, men vår uppgift i utskottet är att försvara finansieringen av transport- och kommunikationssektorn. Exempelvis planeras nedskärningar för cybersäkerhetscentret, men just detta är ett område där vi inte borde spara.
Ovaska påminner om att trots de ekonomiska utmaningarna måste försörjningsberedskapen, utrikeshandeln samt import och export tryggas under alla omständigheter.
– De här incidenterna sker inte av en slump, vilket innebär att vi måste vara redo att hantera även värre scenarier. Oavsett situationen förbereder vi oss på att våra förbindelser ska fungera.
Han betonar också att även om säkerhetsläget är allvarligt, utför finländska sjöfarare och myndigheter sitt arbete med stor professionalism. – Jag har en känsla av att inte alla politiska beslutsfattare eller den breda allmänheten riktigt förstår hur allvarlig situationen är. Men våra myndigheter och yrkespersonerna till sjöss vet vad de gör.
Havsrätten bygger på frihet
Jouni Ovaska har på senare tid ägnat mycket tanke åt havsrätten och dess olika aspekter. Han anser att avtalen även i framtiden bör bygga på frihet.
– På nordisk nivå pågår en utvärdering av havsrätten och dess möjligheter. Personligen anser jag att havsrätten ska grunda sig på frihet och att vår uppgift är att säkerställa att verksamhetsmiljön förblir fri. Om vi börjar införa restriktioner, måste vi fundera på hur de skulle tillämpas i andra delar av världen. Därför är det bra att vi går igenom dessa avtal, men utgångspunkten måste vara frihet.
I takt med att kabelbrott och skuggflottor rör sig i Östersjön har det i medierna förts många diskussioner om Natos roll i att trygga Finlands sjötrafik.
– Detta är en betydande förändring jämfört med tidigare – vi är nu en del av Nato och dess avskräckningseffekt samt dess resurser, konstaterar Jouni Ovaska.
– Så fort något händer inleds samtal med Natos medlemsländer om behovet av extra skydd för sjöfarten eller en starkare närvaro i Östersjön. Detta leder ofta till att även motparten ökar sin närvaro, vilket gör situationen till en ständig balansgång. Den militära alliansen gör oss till en del av en större aktör, vilket också minskar risken för att kriser uppstår. Ingen vill hamna i en situation där Nato hamnar i direkt konfrontation med andra aktörer.
Försörjningsberedskapen är allt
Försörjningsberedskapen är av avgörande betydelse för Finland, då vi i hög grad är beroende av fungerande sjötransporter. En nyckelaktör är Försörjningsberedskapscentralen, vars roll har blivit allt viktigare, särskilt när det gäller cybersäkerhet och hantering av störningar i sjötransporterna. Jouni Ovaska betonar vikten av att resursförsörja Försörjningsberedskapscentralen men lyfter också frågan om beredskap för alternativa rutter.
– Vi har intensifierat det nordiska samarbetet tillsammans med trafik- och kommunikationsutskottet och ministeriet. Ur ett transportplaneringsperspektiv borde järnvägar och vägar ha starkare kopplingar till Norge och Sverige. Vi måste analysera mer hållbara järnvägsförbindelser ända till Ishavet. Om något händer i Östersjön måste vi ha en färdig transportplan och aktiva lösningar för att minimera riskerna och säkerställa alternativa rutter. Detta är ett långsiktigt arbete som vi måste genomföra för att trygga vår försörjningsberedskap.
Han reflekterar också över antalet fartyg under finländsk flagg och vikten av att säkerställa en tillräckligt kompetent besättning.
– De finländska sjöfararna är avgörande för oss. Jag delar branschens oro över hur vi lockar nya yrkespersoner och hur vi kan säkerställa tillräckliga resurser för utbildningen. Sjöfartsyrket måste förbli attraktivt, och de nya arbetstagarna måste uppleva att det är bra att arbeta ombord – att faciliteterna är i ordning, fartygen säkra och att allt är omhändertaget.
Utskottet är involverat i många frågor
En utsiktsplats – så beskriver Jouni Ovaska sin roll som ordförande för trafik- och kommunikationsutskottet.
– Det här är en fantastisk position för att få insyn i olika branscher. Jag arbetar i gränslandet mellan ministeriet och aktörerna på fältet och får mycket feedback och önskemål från båda hållen. Jag njuter av mångsidigheten i arbetet – varje dag är olika. Ena stunden behandlar vi frågor om sjöfart, järnväg eller vägtrafik, nästa stund handlar det om Rundradion eller till och med rymdrelaterade frågor. De områden vi hanterar är enormt omfattande, vilket gör arbetet särskilt intressant.
Ovaska påminner också om att sjöfart är mycket mer än de kabelbrott som nyligen uppmärksammats i medierna.
– Just nu har regeringen inga lagförslag som rör sjöfarten, men det finns ändå många aktuella frågor i branschen. Olika klimat- och miljökrav har en betydande inverkan, och vi diskuterar tillsammans med aktörerna hur vi kan utveckla mer energieffektiva fartyg, vilken typ av el hamnarna ska tillhandahålla och hur lagstiftningen kan stödja hållbar utveckling.
När Ovaska får frågan om havets betydelse tar han en stund att fundera.
– Det är en stor fråga. Havet har många dimensioner: för många är det en källa till inspiration, men som politiker ser jag det främst som en handelsväg och en säkerhetspolitisk fråga. Vi måste säkerställa att våra fartyg kan färdas tryggt och att inget hotar sjöfarare – det är ju de som dag och natt ser till att vårt samhälle fungerar. Jag brinner också för Östersjöns tillstånd och dess förbättring. Jag vill bidra till att havet i framtiden är i bättre skick än det är idag.
