Kvinnors väg till sjöfarten går fortfarande genom smala farleder

När Sofia Bogod under sitt sista gymnasieår bestämde sig för att söka till sjökaptensutbildningen innebar beslutet många timmar av googlande, bläddrande i studieguider och tittande på presentationsvideor. Bogod hade varken familj eller bekanta i branschen, och sjöfarten hade knappast heller kommit upp i studiehandledningen i Villmanstrand.

- När jag gick till studiehandledaren och berättade att jag tänkte söka till sjökaptensutbildningen blev hon förvånad. Kanske hade nästan ingen gjort det tidigare, berättar Bogod.

Den egna erfarenheten väckte en fråga hos Bogod: Hur hittar kvinnor över huvud taget till sjöfartsbranschen? Frågan blev så småningom ämnet för hennes examensarbete. I arbetet undersökte hon kvinnors väg till däcks- och maskinavdelningarna inom sjöfarten, betydelsen av branschens synlighet samt vilka former av informationsspridning som skulle kunna sänka tröskeln för att söka sig till branschen.

Enkäten förmedlades via Sjömanspensionskassan till kvinnliga sjöfarare som arbetar på däcks- eller maskinavdelningen, och besvarades av 79 kvinnor.

Branschen upptäcks ofta av en slump

Bogods studie visar att tillgången till information om branschen, särskilt ur ett kvinnligt perspektiv, är ganska 

- En sak som lyftes fram var tidigare kopplingar till branschen. Att till exempel bo i en hamnstad kan göra att sjöfarten syns mer och att man redan från början känner till den, säger Bogod.

De viktigaste informationskällorna visade sig vara den egna närkretsen, utbildning och studiehandledning, fritidsintressen samt sociala medier.

Många berättade att de hade hamnat i branschen av en slump, till exempel genom att bläddra i studieguider, precis som Bogod själv. I de öppna svaren nämndes också medier i allmänhet, såsom filmer och tv-serier.

Enligt Bogod har kvinnors synlighet inom sjöfarten ökat under de senaste årtiondena. Bland annat har Internationella sjöfartsorganisationen IMO länge genomfört olika kampanjer.

- Synlighet handlar ändå inte bara om sociala medier. Den är också strukturell: hur rekryteringen går till, hur utbildningarna marknadsförs och om det finns kvinnliga förebilder ombord på fartygen. Det är viktigt att omsätta orden i praktiken genom kampanjer och konkreta åtgärder, säger Bogod.

I praktiken kan det handla om mycket vardagliga saker: vem som syns i läroanstaltens presentationsvideo, vilka karriärberättelser som lyfts fram för unga och om sjöfarten över huvud taget nämns i studiehandledningen.

Synlighet löser inte problemen på egen hand

Enligt Bogod kan bristen på information om branschen utgöra ett konkret hinder för att söka sig till den. Om sjöfarten inte syns i den egna skolan eller närmiljön kanske man inte ens kommer att överväga den som ett karriäralternativ.

- Många unga vill säkert veta i förväg hur arbetet faktiskt ser ut. Att man inte köper grisen i säcken, säger Bogod.

Utifrån svaren i undersökningen framstod satsningar på skolor och studiehandledning som de viktigaste åtgärderna för att få fler kvinnor att söka sig till branschen. Respondenterna önskade att sjöfarten skulle lyftas fram mer i studieguider, vid skolbesök och i utbildningsmarknadsföring, också utanför hamnstäderna.

- Det här var det tydligaste budskapet. Informationen borde spridas mer och så tidigt som möjligt, säger Bogod.

Även sociala medier och kvinnliga förebilder sågs som viktiga. Många upplevde att ökad synlighet kan sänka tröskeln för att söka sig till branschen, särskilt om sjöfarten inte är en bekant miljö sedan tidigare.

Samtidigt kritiserade vissa den starka betoningen av synlighet. Bogod noterade generationsskillnader i svaren: yngre respondenter ansåg att synlighet var viktigare än äldre generationer gjorde.

Alla trodde inte heller att ökad synlighet ensam kan lösa problemen. I de öppna kommentarerna betonade en del respondenter att branschen i högre grad borde ta itu med missförhållanden i arbetsgemenskaperna, såsom föråldrade attityder, trakasserier och osakligt bemötande.

- Synlighet är ett bra verktyg, men vi har betydligt djupare problem som behöver åtgärdas. Att rätta till sociala missförhållanden och förbättra arbetskulturen är viktigare än att enbart öka synligheten, konstaterar Bogod.

Sjöfarten behöver nya medarbetare

Även om enkäten till stor del byggde på flervalsfrågor innehöll svaren också ett stort antal öppna kommentarer. De 79 respondenterna skrev sammanlagt över hundra öppna svar.

- Jag fick känslan av att de svarande verkligen ville dela med sig av sina erfarenheter. Sådana här frågor lyfts kanske inte särskilt ofta fram, och även när de gör det får man inte alltid möjlighet att berätta om sina egna upplevelser, säger Bogod.

I arbetet framkom också brister i statistiken. Läroanstalterna har uppgifter om sökande och utexaminerade, men könsuppdelad statistik samlas inte alltid in eller används systematiskt. Utan sådan information är det svårt att bedöma hur jämställdheten inom branschen utvecklas eller om olika utvecklingsåtgärder ger resultat.

Sjöfarten behöver nya arbetstagare, och en jämnare könsfördelning kan gynna hela branschen. Mångsidiga arbetsgemenskaper har visat sig bidra med nya perspektiv och vara till nytta på många sätt i arbetslivet, påminner Bogod.

- Antalet kvinnor ökar inte genom en enda kampanj. Det krävs långsiktigt arbete i skolor, läroanstalter, rederier och arbetsgemenskaper, säger Bogod.

- Det viktigaste är att sjöfarten framstår som en möjlig karriär också för dem som inte redan har en naturlig koppling till branschen.

• Enkäten som ingick i Sofia Bogods examensarbete skickades till 195 försäkrade personer under perioden 26.1-26.3.2026.
• Enkäten riktades till kvinnliga sjöfarare som arbetar på däcks- eller maskinavdelningen.
• Totalt besvarades enkäten av 79 kvinnliga sjöfarare.
• Av respondenterna arbetade 81 procent på däcksavdelningen och 19 procent på maskinavdelningen.