Från Sjöfartens arbetsförmågeforum – verktyg för att bygga psykologisk trygghet
Sjöfartens arbetsförmågeforum samlade i november branschexperter för att diskutera vikten av psykologisk trygghet för att främja arbetsförmåga och välbefinnande i arbetsgemenskapen.
Forumet inleddes i ett vintrigt Helsingfors då stormen Jari drog in över huvudstadsregionen. Trots vädervarningarna hade ett stort antal deltagare och experter hittat till centrumbiblioteket Ode. Dagen öppnades av Sjömanspensionskassans direktör, Marina Paulaharju. Årets tema, psykologisk trygghet, byggde vidare på ämnen från förra årets seminarium. Syftet för dagen var att reflektera över hur arbetsplatser inom sjöfarten kan skapa miljöer där alla vågar vara sig själva. Moderator för dagen var programledaren, skådespelaren, mentaltränaren och handledaren Lorenz Backman, vars energiska grepp ledde deltagarna från expertkunskap till praktiska lösningar.
Lär känna människorna
Första talaren var specialisten Kirsi Yli-Kaitala från Arbetshälsoinstitutet. Hon belyste begreppet psykologisk trygghet och dess roll i arbetsgemenskaper. Psykologisk trygghet visar sig särskilt i hur en gemenskap hanterar misstag, risktagande och olikheter.
”I en trygg gemenskap vågar man ta risker. Det är okej att misslyckas, och ingen blir nedslagen om de gör ett misstag. Detta sänker också tröskeln för att be om hjälp eller ställa frågor,” sammanfattade Yli-Kaitala. Hon betonade att psykologisk trygghet inte innebär sänkta mål eller acceptans för inkompetens. Snarare gör ett tryggt klimat det möjligt att öppet erkänna misstag, vilket hjälper till att förebygga dem i framtiden.
Helka Pirinen, expert på inspirerande förändringsledning, påpekade att människor når sin fulla potential i en psykologiskt trygg gemenskap. För detta krävs att man lär känna varandra. Känslor har fått en allt större roll i arbetslivet, och samtidigt är förmågan att hantera dem avgörande. Pirinen diskuterade även förändringen av hierarkier och ledarskap, särskilt när det gäller yngre generationer. Många unga förväntar sig att deras ledare ska vara närvarande och ge tid för dialog. Hon uppmanade ledare att verkligen vara där för sina medarbetare och betonade vikten av att skapa utrymme för det som är viktigt, även i en hektisk vardag.
”Kanske gjorde pandemin att vi gömde oss i våra egna små fack. Men på en arbetsplats måste det finnas plats för leenden och skratt,” sade Pirinen.
Hon framhöll också att upplevelsen av att arbetet är meningsfullt har en direkt koppling till både individens välbefinnande och teamets samarbete. När en medarbetare känner att deras insats är värdefull, fungerar de också bättre i gemenskapen.
Framåt trots utmaningar
Resilienscoach Ulrika Björkstam fördjupade temat genom att lyfta fram psykologiska trygghetens utmaningar och hinder. Ur ett resiliensperspektiv innebär psykologisk trygghet en miljö där man kan vara öppet oense. Det handlar om förmågan att gå framåt med, eller trots, utmaningar. Björkstam påminde om att stark hierarki och en tystnadskultur kan vara hinder för öppen kommunikation. Även skillnader mellan kulturer och språk kan leda till missförstånd. Att identifiera utmaningarna är första steget mot en tryggare arbetsgemenskap.
Som ett konkret verktyg presenterade Björkstam en ”misslyckanderunda” där man under ett teammöte, under ledning av chefen, delar med sig av egna misstag under veckan. Genom att chefen föregår med gott exempel och erkänner sina egna brister blir det lättare för andra att lära sig av misstag och våga lyfta fram sina egna.
Psykologen Ville Ojanen pratade om psykologisk trygghets biologiska och mänskliga grund. Han betonade att trygghet inte enbart bygger på tankar eller rationellt beteende utan på mänskliga grundbehov, såsom anknytning, omtanke och uppskattning.
”Ofta anses tänkandet vara en central del av vad det innebär att vara människa, men mänskliga frågor löses inte genom att tänka. Människan är inte en rationell, tänkande varelse. Hon är en anknytningsvarelse,” sade Ojanen.
Även om framgång och värdeskapande är viktiga i affärsvärlden behöver människor i grunden uppskattning, förtroende och trygghet. Ojanen pekade dock på ett humant hållbarhetsunderskott i samhället: upp till var åttonde människa i världen lider av psykisk ohälsa, och en fjärdedel av finländarna drabbas någon gång i livet av mentala hälsoproblem. Trygghet uppstår främst genom att det parasympatiska nervsystemet lugnas, exempelvis genom reflektion och frågor som: Hur känns det här?
Erfarenheter från pilotprojektet Rättvis rederikultur
Jenni Spännäri, forskningschef och utbildare på CoHumans, betonade den delade karaktären av psykologisk trygghet i sitt anförande. Psykologisk trygghet är inget som vissa skapar och andra tar emot – det byggs upp genom samarbete mellan alla parter. Inom sjöfarten är arbetsgemenskaper ofta hierarkiska, och därför är det särskilt viktigt att hitta sätt att tala öppet om både utmaningar och framgångar.
CoHumans har arbetat för att implementera tanken om en rättvis kultur även på finländska fartyg. Projektet Rättvis rederikultur startades på initiativ av Sjömanspensionskassan efter förra årets arbetsförmågeforum. Under 2024 har projektet utvecklats och pilotverksamhet genomförts tillsammans med ESL Shipping och Rederierna i Finland. Spännäri framhöll att upplevelsen av rättvisa bygger på förståelse: medarbetare som känner till varandras arbete och beslutsunderlag upplever sin arbetsgemenskap som mer rättvis och trygg. Utvecklingen av projektet fortsätter, och fler rederier ansluter sig under nästa år.
Dagen avslutades med en inspirerande resa över världshaven tillsammans med Vendée Globe-seglaren och trafikpiloten Ari Huusela. Vendée Globe är en ensamsegling jorden runt där stopp och extern hjälp är förbjudna. Som den första nordbon som fullföljt tävlingen har Huusela upplevt både besvikelser och enorma framgångar. I många tuffa situationer har humor hjälpt honom att hålla kursen. Även om själva seglingen utförs ensam kan en världsomsegling inte genomföras utan stöd från ett team. Huuselas berättelse lyfte fram kraften i samarbete för att nå mål.
Sjöfartens arbetsförmågeforum gav en bred överblick över psykologisk trygghets betydelse och praktiska metoder för att bygga den. Att utveckla samarbete, ledarskap och öppen kommunikation är centralt för att skapa välmående och effektiva arbetsgemenskaper inom sjöfarten. Medel för att främja psykologisk trygghet behöver inte alltid vara komplicerade: kom du ihåg att säga god morgon till din kollega idag?


