En öppen atmosfär ökar säkerheten till sjöss

När man talar om arbete till sjöss läggs ofta fokus på fysisk säkerhet. Enligt Jari Hakanen har psykologisk trygghet emellertid stor betydelse även för den fysiska säkerheten. Psykologisk trygghet stärker gemenskapens förmåga att agera i farliga situationer och främjar öppen informationsdelning, vilket förbättrar säkerheten på ett omfattande sätt.
– Det anses allmänt att psykologisk trygghet är en individs upplevelse av trygghet eller mental säkerhet i gemenskapen. Det är något annat än fysisk säkerhet, som ofta är det första man tänker på inom sjöfartsbranschen. Upplevelsen av mental säkerhet kan dock ha stor inverkan även på den fysiska säkerheten, till exempel i risksituationer: vågar jag tala ut eller dela information, särskilt om det handlar om mitt eget misstag eller ett misstag gjort av någon högre upp i hierarkin?

Enligt Hakanen har psykologisk trygghet diskuterats i forskningslitteraturen i några decennier, men först under de senaste åren har det blivit ett av de centrala begreppen i det finländska arbetslivet när man pratar om arbetsklimat.
– Man funderar till exempel på om osäkerheter eller brister kan erkännas, om misstag kan medges eller frågor ställas utan rädsla. Detta är konkreta uttryck för psykologisk trygghet – eller avsaknaden av den.

Mod att agera när psykologisk trygghet saknas

Psykologisk trygghet blir särskilt viktigt i stressande situationer inom sjöfartsarbetet.
– När situationen är stabil klarar sig människor på egen hand, men i kritiska situationer kan psykologisk trygghet vara livsviktig – skyddar man sitt eget skinn eller tänker man på det gemensamma bästa? Det är viktigt att människor vågar framföra oro och observationer snabbt när situationen kräver det. Detta kan förbättra gemenskapens säkerhet och funktionsförmåga under pressade förhållanden.

När psykologisk trygghet saknas krävs mod från individerna. Mod kan ta många former – till exempel krävs fysiskt mod av en brandman som utför rökdykning. Socialt mod å andra sidan handlar om att ta risker i arbetsgemenskapen.

– Socialt mod behövs särskilt när det handlar om att lyfta fram en brist som kan skada ens rykte. Denna risk är större om psykologisk trygghet saknas, konstaterar Hakanen.

I gemenskaper där psykologisk trygghet är låg kan socialt mod innebära stora risker: kommer jag att hamna utanför gemenskapen? Samtidigt väger självrespekten in: kan jag respektera mig själv om jag inte lyfter fram något som är fel? Ju mer psykologisk trygghet som finns i en arbetsgemenskap, desto mindre socialt mod behövs. En öppen atmosfär gör det lättare att lyfta fram misstag och oro.

Psykologisk trygghet börjar med ledarskapet

Ledarskapet spelar en central roll i skapandet av psykologisk trygghet, enligt Hakanen. En psykologiskt trygg atmosfär utgår från ledningen, men kommunikation med hela personalen är också avgörande. Även om hierarkier och förutbestämda kommandokedjor ofta är motiverade inom sjöfarten bör man inte fastna i stela handlingsmodeller.
– Hierarki är inte synonymt med att det inte kan finnas förtroende, äkta dialog och jämlikhet i arbetsgemenskapen. Det är viktigt att alla känner att deras arbete uppskattas och blir uppmärksammat.

Speciellt yngre generationer är främmande för traditionellt, hierarkiskt ledarskap. Enligt Hakanen kan tjänande ledarskap vara nyckeln till att bygga psykologisk trygghet. Inom tjänande ledarskap vågar ledaren vara äkta, ödmjuk och erkänna sina misstag samt be om medarbetarnas åsikter.
– En ledare behöver inte vara perfekt, och att erkänna detta kan sänka medarbetarnas tröskel att lyfta fram osäkerheter och framföra synpunkter. Detta ger ledaren mer utrymme, men kräver också mod.

När medarbetarna ser att ledaren är öppen stärks förtroendet och tryggheten i arbetsgemenskapen. I bästa fall accepterar medarbetarna också att ledaren inte är allsmäktig eller allvetande, och ser detta som en styrka.

Psykologisk trygghet framhävs i närarbete

En arbetsgemenskap som präglas av psykologisk trygghet mår bra, och medarbetarna kan koncentrera sig på sitt arbete och sina mål utan onödig belastning. Energi går inte åt till att dölja oro, utan riktas istället mot arbetsuppgifterna.

Inom sjöfartsarbetet framhävs betydelsen av psykologisk trygghet också av det faktum att distansarbete inte är ett alternativ – arbetet sker på plats. Enligt Hakanen är detta positivt eftersom det kan minska känslan av ensamhet. I en bra arbetsgemenskap kan människor vara sig själva på ett helhetsmässigt sätt och fokusera på att utföra sitt arbete.
– Ju mer en människa tvingas utåt visa känslor som inte känns äkta, desto mer belastande är det, och risken för arbetsutmattning ökar. När gemenskapen har en god atmosfär och en balans mellan autonomi och samhörighet blir arbetet trivsamt, och effekterna är positiva på många sätt.