Temaartikel | 2025 / 3

Bra mat, bättre sjöarbete – Meriaura visar vägen i utvecklingen av mässmaten

Fartygets mäss är sjöfararens vardagsrum och matbord – men också en hörnsten för hälsan. Det åboländska rederiet Meriauras nya projekt syftar till att man till sjöss ska kunna äta lika bra som hemma. Rederiets hållbarhetsmål och resultaten från sjöfararnas arbetstillfredsställelseenkäter låg till grund för starten av projektet för utveckling av mässmaten våren 2025.

Text Marina Paulaharju

Bilder Meriauran kuva-arkisto

Sjöarbete är krävande. Ombord lever sjöfarare långa arbetsperioder i en tät gemenskap, där vardagen kretsar inte bara kring arbetet utan också kring måltiderna. Mässmaten är för många sjöfarare dagens höjdpunkt – men också en avgörande faktor för ork, hälsa och arbetsglädje.

Meriaura har tagit tag i frågan på ett ambitiöst sätt. Rederiet startade ett omfattande projekt med målet att förbättra matutbudet ombord och därigenom öka välbefinnandet för alla sjöfarare. Till projektet knöts näringsterapeuten Hanna Partanen, vars uppgift är att utvärdera nuläget, ge förslag och framför allt hitta praktiska lösningar på vardagens utmaningar.

Projektet leds av rederiets sjöpersonalchef Jessica Troberg och kommunikationschef Elina Mälkiä, som berättar om bakgrunden och målen.

Försörjningens realiteter – tillgång och hållbarhet begränsar valen

Maten dyker inte upp av sig själv ombord. Varje måltid bygger på noggrann planering, beställningar och på vad provianteringsföretagen för tillfället kan leverera. Meriauras fartyg går i trampfart, utan fasta rutter, vilket gör inköpen mer utmanande än för fartyg i linjetrafik. Dessutom påverkar de två kockarnas olika bakgrunder och smakpreferenser både kvaliteten och recepten på mässmaten.

– När jag gick igenom olika leverantörers sortiment märkte jag att kött fanns nästan obegränsat, men till exempel fullkornsris eller ett varierat urval av grönsaker saknades. Överraskande nog även i Finland, trots att leverantören var ett stort inhemskt livsmedelsföretag, säger Partanen.

Det betyder att kockarna ofta måste använda frysta råvaror. Partanen betonar att frysta grönsaker ofta är ett bra näringsmässigt alternativ – bättre än inga grönsaker alls.

– Dessutom är utrymmet för förvaring av livsmedel ombord begränsat. När endast en viss mängd frys- och torrvaror kan tas med, blir planering helt avgörande, fortsätter hon.

Kaptenens, kockens och sjöfararnas samarbete är viktigt för att menyer och inköp ska hållas inom ramen för rederiets budget. Enligt Partanen kan problem uppstå om ansvarsfördelning och kommunikation inte fungerar. Hon jämför situationen med sina erfarenheter från sjukhusmiljöer, där kökets och avdelningarnas önskemål inte alltid möttes.

– Som utomstående kan jag lättare säga saker högt och föreslå lösningar. Om det uppstår friktion bland sjöfarare kan det annars påverka arbetsklimatet, säger hon.

”Rejäl mansmat” eller lättare alternativ?

En återkommande fråga gäller matkulturen och dess förändring. Många kockar har en bakgrund där kött alltid är måltidens mittpunkt. Samtidigt konstaterade flera sjöfarare i intervjuer att tunga kötträtter inte behövs varje dag.

– Det fysiska arbetet är inte längre lika kontinuerligt som förr. Det koncentreras ofta till lastnings- och lossningsdagar. Under andra perioder skulle lättare mat räcka bra, förklarar Partanen.

Hon menar att förändringen bör ske stegvis. Om nya vegetariska rätter, fiskrätter eller lättare alternativ införs småningom, tas de emot lättare. Motståndet är ofta störst när förändringen känns alltför tvär.

– Frågan är inte om sjöfarare vill äta hälsosammare, utan snarare om vanor och vilka alternativ som faktiskt erbjuds, konstaterar Partanen.

Från enkäter till gemensamt projekt

Jessica Troberg berättar att idén först och främst kom från sjöfararnas återkoppling.

– I arbetstillfredsställelseenkäterna framkom upprepade gånger missnöje med maten ombord. Den upplevdes som tung och ensidig. Många berättade att man äter hälsosamt hemma, men att situationen ombord kan vara en annan, säger hon.

Troberg får också ibland meddelanden från sjöfarare om deras hälsotillstånd, där det föreslås att förändringar i kosten ombord skulle kunna förbättra situationen.
– Detta var ett mycket konkret exempel på varför förändringen är viktig, påpekar hon.

Maten ur hållbarhetsperspektiv

Kommunikationschef Elina Mälkiä påminner om att projektet också är starkt kopplat till rederiets hållbarhetsmål.

– Hälsosammare och mer växtbaserad mat stödjer sjöfararnas välbefinnande, men är också ett mer ansvarsfullt val för miljön. När vi minskar köttandelen och ökar användningen av grönsaker påverkar vi samtidigt klimatutsläppen och hela branschens hållbarhet, säger hon.

Enligt henne är bra mat en konkret handling som förenar de olika aspekterna av ansvar: sjöfararnas hälsa, miljöåtgärder och ekonomisk hållbarhet.

Digitalt stöd – kunskap, råd och inspiration

Projektet omfattar också en webbplats för både kockar och sjöfarare. Där finns praktiska tips, recept, videor, instruktioner för hantering av råvaror och information om näringslära.

– Vi ville erbjuda en kanal där kockar kan hitta inspiration till menyer och sjöfarare kan få kunskap om varför vissa lösningar är hälsosammare. Detta ökar förståelsen och minskar motståndet, berättar Mälkiä.

Partanen har också tagit fram rekommendationer för hur man varje vecka kan bygga en mångsidig och balanserad helhet även hemma. Tanken är dock att det ombord ska finnas en tydlig grundstruktur, som kan varieras beroende på råvarutillgång.

Ett exempel för hela branschen

Projektets ledare tror att arbetet kan bli en modell även för andra rederier.

– Måltiderna är en del av kulturen och gemenskapen ombord. När maten utvecklas, påverkas mer än bara hälsan: det förbättrar arbetsklimatet, minskar sjukfrånvaron och kan till och med underlätta rekryteringen. Bra mat är en källa till stolthet, säger Troberg.

Mälkiä tillägger att projektet redan har fått mycket positiv uppmärksamhet inom branschen.
– Vi har velat dela våra erfarenheter öppet och hoppas att även andra rederier tar tag i frågan. Bra och hälsosam mässmat berör varje sjöfarare, säger hon.

Små steg mot bestående förändring

De första erfarenheterna, även om de ännu är korta, visar att förändringen är möjlig. När nya alternativ införts har den spontana responsen från sjöfarare varit positiv.

Partanen påminner om att det handlar om ett gemensamt ansvar.
– På vissa fartyg finns träningsredskap för sjöfarare. På samma sätt bör mässmaten stödja hälsan varje dag. Hälsosam kost är inte bara en individuell fråga – den är en hörnsten för hela arbetsgemenskapens välbefinnande, säger hon.

Troberg och Mälkiä tror att projektet stegvis kommer att leda till bestående förändringar, även om man bara är i början. Målet är att hälsosammare mat ska bli det nya normala – inte bara i detta rederi, utan i hela sjöfartsbranschen.

5 fakta om mässmat till sjöss

Mässmaten är en del av arbetsvälmåendet.
Maten påverkar direkt sjöfararnas ork, hälsa och arbetsglädje.
Tillgången på råvaror varierar.
Utbudet och förvaringsutrymmena begränsar valen till sjöss. Frysta produkter är ofta det bästa alternativet vid sidan av färska.
Vanor förändras långsamt.
Kött är för många en central del av måltiden, men sjöfarare är också redo för lättare och mer växtbaserade alternativ.
Projektet grundar sig på både välmående och hållbarhet.
Hälsosammare mat stöder sjöfararnas hälsa och minskar samtidigt miljöpåverkan.
Webbplatsen stödjer förändringen.
Där finns recept, tips och näringsinformation – till hjälp för både kockar och sjöfarare.