Åldersgränsen för deltidspension höjs 2011

Nedre åldersgränsen för deltidspension höjs från början av 2011 från nuvarande 58 till 60 år och samtidigt upphör intjäningen av pension för inkomstminskningens del. Ändringarna av deltidspensionen berör 1953 eller senare födda personer. I fortsättningen består ålderspensionen för dessa personer, om de går i deltidspension, av fram till deltidspensionens början intjänad pension och genom deltidsarbete intjänad pension.

Intjäningsprocenten sänks för alterneringsledighetens del från 2010

Pensionens intjäningsprocent för alterneringledighetstiden sänks från och med 2010. Avsikten är att sänka nuvarande intjäningsprocent, som beräknas på den inkomst som utgör grund för alterneringsersättningen, från 75 till 55 %.

Nivån för invalidpensionen förbättras från början av 2010

Avsedda förbättringar av invalidpensioner träder i kraft från början av 2010 för personer hos vilka invaliditet som leder till pensionering konstateras 2010 eller därefter.

Den nya invalidpensionen förbättras genom att höja den återstående tidens intjäningsprocent. Intjäningsprocenten för tiden mellan insjuknandet och den egentliga pensioneringsåldern, den s.k.  återstående tiden mellan 50 och 63 års ålder höjs från nuvarande 1,4 % till 1,6 % (SPLs särskilda intjäningsprocentsatser) eller från 1,3 % till 1.5 % (SPLs allmänna intjäningsprocentsatser).

Också den kommande tidens inkomst förbättras. Studier som leder till examen och vård av under tre år gammalt barn med stöd av hemvårdsstöd beaktas också när pension för den återstående tiden beräknas.

Livslängdskoefficienten och ålderspensionen

År 2010 tas en livslängdskoefficient i bruk för ålderspensionerna. Bakgrunden till koefficienten är det faktum att pensionsutgifterna har ökat pga att finländarnas livslängd har blivit längre. Målet är att en del av den längre livslängden ska användas till en fortsättning på arbetslivet. Koefficienten minskar den månatliga pensionen men den effekten kan kompenseras med att fortsätta längre i arbetet.

Livslängdskoefficienten påverkar 1948 eller därefter födda arbetstagares pensioner. Koefficienten fastställs särskilt för varje åldersklass det år denna fyller 62 år. Livslängdskoefficienten tillämpas det år ålderspensionen börjar. Ålderspensionen multipliceras med livslängdskoefficienten oberoende av i vilken ålder personen ifråga går i ålderspension. Om ålderspensionen börjar i en ålder under 62 år används den koefficient som fastställts för pensionens begynnelseår. Om ålderspensionen har börjat före 1.1.2010 tillämpas inte livslängdskoefficienten. Om pensionären är född före 1.1.1948 tillämpas inte heller livslängdskoefficienten på hans / hennes ålderspension.

Livlängdskoefficienten påverkar också invalidpensionen från 2010

Syftet med livslängdskoefficienten är att en del av den längre livslängden används för att fortsätta i arbetet. Pensionens nivå kan alltså förbättras genom att arbeta längre. De som vid unga år blivit arbetsoförmögna har inte denna möjlighet. Därför tillämpas livslängdskoefficienten endast på den del av invalidpensionen som intjänats före invaliditeten inträffat. Koefficienten tillämpas inte heller på beräknandet av den del av pensionen som infaller mellan insjuknandet och uppnådd pensionsålder, den s.k. återstående tiden.

Koefficienten är därtill lindrigare än vad den skulle vara beräknad enligt den arbetsoförmögnas eget födelseår. Den intjänade delen av invalidpensionen multipliceras med den livslängdskoefficient som fastställts för 62 år fyllda personer det år arbetsoförmögenheten började. Det är alltså inte koefficienten för den arbetsoförmögnas egen åldersklass. Det här innebär att ju yngre en person i arbetslivet är då han / hon drabbas av arbetsoförmögenhet, dess mindre är livslängdskoefficientens inverkan på personens ifråga pension. Den här invalidpensionen justeras inte mera på nytt med livslängdskoefficienten vid uppnådd ålder för ålderspension.

Då invalidpension eller arbetslöshetspension ändras till åldersperson tillämpas inte livslängdskoefficienten på pensionen.

Engångsförhöjning av invalidpensionen från 2010

Från början av 2005 ändrades arbetspensionslagarna så att det görs en engångsförhöjning av pensionen för personer, som vid under 51 års ålder fått invalidpension, med en av åldern beroende koefficient efter att pension har utbetalats i fulla fem kalenderår.  Med engångsförhöjningen säkras bibehållandet av pensionens nivå. Invalidpensionerna höjs första gången från början av 2010. Då har fem år förflutit sedan lagändringen. Pensionen har dock kunnat fortgå längre än detta.

Förhöjningens storlek fastställs enligt pensionärens ålder

Engångsförhöjningen görs endast en gång  och fastställs enligt hur gammal pensionstagaren är vid tidpunkten för förhöjningen, dvs den 1 januari det år förhöjningen sker.  Förhöjningen kan tidigast fås som 24-åring och den beviljas inte mera om pensionen börjar efter fyllda 50 år.

Full förhöjning är 25 % av pensionsbeloppet och full förhöjning kan erhållas av 24–31-årig pensionstagare. För äldre pensionärer än så sjunker procentsatsen med 1,0 procentenhet för varje levnadsår så att 55-åringar får 1,0 % förhöjning. Engångsförhöjningen beräknas på för betalning aktuellt pensionsbelopp och höjer permanent pensionsbeloppet.

Pensionären behöver inte själv ansöka om förhöjningen. Sjömanspensionskassan meddelar före årets slut pensionären om förhöjningen och beloppet för den ändrade totala pensionen.

Engångsförhöjningen och familjepensionen

Inte bara invalidpensionen utan också familjepensionen kan få en engångsförhöjning. Om förmånslåtaren vid sitt frånfälle erhöll invalidpension görs engångsförhöjningen vid den tidpunkt också förmånslåtaren hade fått en förhöjning, dvs från början av nästföljande år fram till vilket förmånslåtarens invalidpension eller rehabiliteringsstöd skulle ha fortgått i fem fulla kalenderår. Förhöjningsprocenten fastställs enligt den ålder förmånslåtaren skulle ha uppnått den 1 januari förhöjningsåret.

Om förmånslåtaren inte ännu var på pension vid sitt frånfälle läggs engångsförhöjningen till familjepensionen från början av följande år efter att familjepensionen har fortgått i fem fulla kalenderår. Förhöjningens storlek beror på förmånslåtarens ålder den 1 januari engångsförhöjningsåret.

Familjen behöver inte själv ansöka om förhöjningen. Sjömanspensionskassan meddelar före årets slut pensionsmottagaren om förhöjningen och beloppet för den ändrade totala pensionen.

Beräkningen av efterlevandepensionen ändras från början av 2010

Från början av 2010 ändras beräkningen av efterlevandepensionen. Den efterlevandes familjepension minskas med den del av den efterlevandes pensionsinkomst som överskrider 596,00 euro/ mån (nivån 2009). Tidigare fastställdes inkomstgränsen enligt beloppet för förmånslåterens arbetspension.

Text: Michaela Björklund