Innehållet i den yrkesinriktade rehabiliteringen bestäms på basis av en individuell plan.

Rehabiliteringsmetoderna är:

• arbetsprövning och arbetsträning på arbetsplatsen
• arbets- eller yrkesinriktad omskolning, läroavtalsutbildning och kurser
• stöd för att inleda eller fortsätta med näringsverksamhet

Arbetsprövningen kan också ske på den egna arbetsplatsen eller på en annan arbetsplats. Med hjälp av den försöker man reda ut om ett arbete är lämpligt och om ytterligare åtgärder behövs. Arbetsprövning kan också användas för att underlätta återgången till arbetet efter en lång sjukledighet. Ibland kan det vara nödvändigt att pröva olika slags arrangemang för att komma fram till vilka arbetsuppgifter som är lämpliga. Arbetsträning kan vara ett sätt att lära sig nya arbetsuppgifter. Träningsperioden kan följas upp med kurser och annan utbildning.

Yrkesinriktad rehabilitering kan vara på sin plats när det inte räcker med omställningarna på arbetsplatsen. Det nya yrket eller yrkesinriktningen bör anpassas till sjukdomens art. Yrkesinriktningen bör också stödja arbetstagarens möjligheter att få arbete efter utbildningen. Beroende på rehabiliteringsklientens behov och situation kan utbildningen omfatta yrkesutbildning i kursform, yrkesstudier vid olika läroanstalter eller i vissa fall till och med undervisning på högskolenivå. Läroavtalsutbildning stöds också. En princip för arbetspensionsrehabilitering är att rehabiliteringen inte utgår från att höja utbildningsnivån. Därför söker man i första hand skaffa ett nytt yrke på samma nivå som det gamla.

Näringsunderstödet är ett lågräntelån eller understöd som är avsett för rehabiliteringsklienter som har för avsikt att starta ett eget företag, genomföra ändringsarbeten i sitt företag eller etablera sig som yrkesutövare. Stödet förutsätter att företagsprojektet har realistiska förutsättningar att fungera och att rehabiliteringsklienten kan få sin utkomst av verksamheten.

Läs närmare i broschyren om arbetspensionsrehabilitering