För arbete enligt lagen om sjömanspensioner (SjPL) från och med 1956. Till och med år 2004 räknas allt arbete som du har utfört före 65 års ålder med i pensionen. Från och med år 2005 räknas allt arbete som du har utfört i åldern 18–68 år med i pensionen.

Med allmän pensionsålder avses den ålder då arbetstagaren har rätt att gå i ålderspension oberoende av hur länge han eller hon har arbetat i sjötjänst.

Pensionering vid den intjänade pensionsåldern förutsätter att:

• arbetstagaren har en viss mängd sjötjänst
• arbetstagaren är i sjötjänst när han eller hon uppnår pensionsåldern
• arbetstagaren har under de senaste 3 åren haft minst 18 månader pensionsgrundande tid.

Den allmänna pensionsåldern för befäl och manskap är 63–68 år. De som hör till befälet kan gå i ålderspension vid en intjänad pensionsålder tidigast vid 60 och de som hör till manskapet tidigast vid 55. Pensionsåldern räknas genom att subtrahera det antal SjPL-tjänstgöringsmånader som överstiger 324 från 63 års ålder. Det betyder att man måste ha 360 sjötjänstmånader för att kunna gå i pension vid 60 och 420 sjötjänstmånader för att kunna gå i pension vid 55.

Från och med 1.1.2007 räknas SjPL-tjänstgöringsmånaderna i huvudsak på basis av de dagar för vilka lön betalats. De dagar som skall beaktas består av:

1) dagar för vilka lön har betalats på grundval av arbete;
2) dagar för vilka lön för sjukdomstid har betalats;
3) semesterdagar;
4) dagar för vilka semesterersättning har betalats vid abetsförhållandets slut;
5) vederlagsdagar eller andra motsvarande lediga dagar enligt avlösningssystemet;
6) dagar för vilka det vid arbetsförhållandets slut har betalats vederlagsersätting eller ersättning för andra motsvarande lediga dagar enligt avlösningssystemet;
7) oavlönade lediga dagar enligt avlösningssystemet för deltidsanställda arbetstagare som beviljat detidspension eller delinvalidpension.

Vid beräknadet av antalet dagar skall kalendermånaden alltid anses innehålla 30 dagar. Antalet dagar kan dock överskrida 30 för de månader under vilka det vid arbetsförhållandets slut utbetalats semesterersättning eller vederlagsersättning. Antalet dagar omräknas till månader genom att dividera det totala antalet dagar med 30.

Arbetsgivarna insänder kalendermånadsvis till Sjömanspensionskassan en månadsanmälan ur vilken det beträffande envar arbetstagare framgår arbtestagarens lön och antalet dagar som skall beaktas.

Pensionsåldern höjs inte om arbetstagaren beviljas deltidspension. Däremot höjs pensionsåldern t.ex. om arbetstagaren är alterneringsledig.

För tiden 1.1.1991 – 31.12.2006 beräknas SjPL-tjänstgöringsmånaderna på basis av anställningstiden och för tiden före år 1991 beräknas de på basis av de dagar för vilka det betalats lön på motsvarande sätt som fr. o.m. 1.1.2007.

Fr.o.m. början av 2005 grundar sig SjPL- pensionens tillväxt på arbetsinkomsterna.

I åldern 18–52 år: Pensionen tillväxer med 1,6 procent om året (särskild tillväxtprocent enligt SjPL) eller med 1,5 procent (allmän tillväxtprocent enligt SjPL) av de arbetsinkomster som arbetstagaren har förtjänat från början av månaden efter sin 18-årsdag till slutet av den månad då han eller hon fyller 53 år.

I åldern 53–62 år: Pensionen tillväxer med 2,0 procent (särskild tillväxtprocent enligt SjPL) eller med 1,9 procent (allmän tillväxtprocent enligt SjPL) av de arbetsinkomster som arbetstagaren har förtjänat från början av månaden efter sin 53-årsdag till slutet av den månad då han eller hon fyller 63 år.

I åldern 63–68 år: Pensionen tillväxer med 4,5 procent om året av de arbetsinkomster som arbetstagaren har förtjänat från början av månaden efter sin 63-årsdag till slutet av den månad då han eller hon fyller 68 år.

SjPL-pensionen kan bestämmas antingen enligt de särskilda tillväxtprocenterna enligt SjPL (SjPL 66 §) eller enligt de allmänna tillväxtprocenterna enligt SjPL (SjPL 72 §). De allmänna tillväxtprocenterna är desamma som i lagen om pension för arbetstagare (ArPL).

De särskilda tillväxtprocenterna tillämpas när arbetstagaren går i ålderspension eller förtida ålderspension direkt från en anställning som försäkrats enligt SjPL. De tillämpas även, om arbetstagaren har rätt till invalidpension och Sjömanspensionskassan är behörig att behandla ansökan om denna invalidpension och arbetstagarens arbetsinkomster enligt SjPL under den månad då arbetsoförmågan inträder och de trettiosex föregående kalendermånaderna för den är sammanlagt minst 21.050,40 euro (enligt 2011 års nivå).

Sjömanspensionskassan är i allmänhet behörig att behandla pensionsansökan, när arbetstagaren har varit SjPL-anställd när han eller hon har blivit arbetsoförmögen.

De allmänna intjäningsprocenterna tillämpas i alla övriga fall. SjPL-pensionsn bestäms i allmänhet enligt dessa allmänna tillväxtprocenter i de fall där arbetstagaren har upphört med sjötjänst innan han eller hon uppnått pensionsåldern för ålderspension eller blivit arbetsoförmögen eller arbetslös.

Vid uträknandet av SjPL-pensionens belopp avdras inte den 11,1 %:iga SjPL-premien, som innehållits på arbetstagarens lön, från de pensionsgrundande inkomsterna. SjPL-pensionen uträknas sålunda på basis av bruttolönen.

Beträffande ArPL och övriga arbetspensionslagar för landsanställda är läget ett annat. Vid uträknandet av pensionerna enligt dessa arbetspensionslagar avdras först den 4,3 %:iga pensionspremien (5,4 % för 53 år fyllda) från de pensionsgrundande inkomsterna och pensionen uträknas därefter på basis av de på nämnda sätt minskade pensionsgrundande inkomsterna.

Före år 2005 tillväxte pensionen på basis av arbetslöshets-, utbildnings- och rehabiliteringsförmåner i form av arbetspensionstillägg.

Från början av år 2005 tillväxer pensionen också på basis av sjukdagpenning, specialvårdspenning, olika föräldradagpenningar, ersättningar för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen och lagen om olycksfallsförsäkring samt alterneringsersättning. Pensionstillväxten grundar sig på den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen och som beräknas av den instans som betalar ut förmånen. Den andel som ska beaktas som förmånsgrundande varierar något enligt förmånsslag, och pensionen tillväxer på denna andel enligt 1,5 %.

Pensionen tillväxer också för tiden för vård av barn under 3 år och för studietid. På basis av dessa förmåner tillväxer pensionen enligt ett fast belopp i euro, som år 2011 är 656,08 euro per månad. För studier tillväxer pensionen under högst fem år och förutsätter avläggande av examen.

Från och med 2005 har pension tillvuxit under vissa oavlönade perioder på basis av sociala förmåner.

Pensionstillväxten för alla nedan uppräknade inkomster är 1,5 % per år.

Som inkomster

• för perioder med moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning räknas 117 % av den inkomst utifrån vilken dagpenningen har beräknats
• för perioder med arbetslöshetsdagpenning och alterneringsledighet räknas 75 % av den inkomst utifrån vilken dagpenningen eller ersättningen har beräknats
• för förtjänststöd till arbetslösa, rehabiliteringspenning, sjukdagpenning och ersättning enligt olycksfallsförsäkringen och trafikförsäkringen räknas 65 % av den inkomst utifrån vilken ersättningen har beräknats
• för studietid, då studeranden avlägger en högskole- eller yrkeshögskoleexamen eller en yrkesinriktad grundexamen, och för tid med vård av barn under 3 år räknas 656,08 euro/mån (enligt 2011 års nivå).

Från början av år 2005 intjänas pension under moderskaps- och föräldrapenningsperioder, dvs. för moderskapsledighet och vårdledighet.

Vid uträkningen av pensionstillväxten under moderskapsledigheten används som inkomst 117 procent av de inkomster som ligger till grund för dagpenningen. Pensionen tillväxer med 1,5% per år.

Pension börjar också intjänas under vårdledighet för vård av barn som är under 3 år. Som pensionsgrundande inkomst används 656,08 euro i månaden (enligt nivån för år 2011). Förmånen intjänas för ett barn åt gången och endast om pensionsskyddet inte tillväxer genom arbete.

Från och med år 2005 har pension tillvuxit under vissa oavlönade perioder. Också för examina som leder till ett yrke har man kunnat tjäna in pension i högst 5 år. Pensionen tillväxer som om studeranden arbetade och fick 656,08 € i månadslön (enligt 2011 års nivå).

Om du emellertid har studerat före 2005 har du inte tjänat in pension för studierna.

Pension intjänas också under alterneringsledighetstiden, men något mindre än av arbete. För tiden med alterneringsledighet beräknas pension på en inkomst, som uppgår till 75 % av den inkomst som tjänar som grund för alterneringsersättningen. Intjäningsprocenten på denna är 1,5 % per år. För arbete intjänas pension däremot enligt åldersrelaterade procentsatser av årsinkomsten. Alterneringsledigheten höjer pensionsåldern, för fr.o.m. 1.1.2007 beräknas SjPLs tjänstemånader i huvudsak utgående från de dagar för vilka lön har betalats.

Försäkringspremie betalas endast för inkomst av sjötjänst, dvs inte för inkomster under alterneringsledigheten.

Med förväntad livslängd avses det antal år som en person i en viss ålder förväntas leva. I vårt land har det skett en betydande ökning i den förväntade livslängden. Ökningen har överförts till pensionstiden och därigenom ökat pensionsutgiftens tillväxt.

Därför tas en särskild livslängdskoefficient i bruk. Om den statistiska livslängden ökar sänker livslängdskoefficienten i motsvarande grad de pensioner som börjar löpa under året ifråga. Den här sänkningen kan den som ska gå i pension kompensera genom att fortsätta i arbetslivet.

Livslängdskoefficienten fastställs första gången 2009 för personer som det året fyller 62 år. Livslängdskoefficienten inverkar första gången på pensionen för personer som 2010 fyller 62 år.