Framsida > Arbetshälsa och rehabilitering > Rehabilitering lönar sig > Vanliga frågor

Vanliga frågor om arbetspensionsrehabiliteringen

1. Vem bedömer behovet av rehabilitering och vägleder den försäkrade att söka rehabilitering?

Företagsläkaren eller någon annan behandlande läkare bedömer rehabiliteringsbehovet och ger i sitt utlåtande en rekommendation om både yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering. Medicinsk rehabilitering syftar till att förbättra funktionsförmågan. Läkaren ger också råd om hur man ansöker om olika förmåner.

Företagsläkaren känner både sjukdomen, omständigheterna på arbetsplatsen och arbetets krav och bedömer behovet av sådana åtgärder som arbetspensionsrehabilitering kan gå ut på. Ofta behövs det ett möte där arbetstagaren, chefen, en representant för personaladministrationen och företagsläkaren och företagshälsovårdaren tillsammans utvärderar t.ex. möjligheterna till nyarrangemang på arbetsplatsen och avtalar om arbetsprövning, om det behövs. Företagshälsovårdaren kan hjälpa till med att fylla i blanketten för ansökan om rehabilitering.

2. Vem ansöker om arbetspensionsrehabilitering och hur går et till?

Arbetstagaren ska själv ansöka om rehabilitering. Ansökan görs på blankett ETK 2136r.
Läs också anvisningen 2136or, där det finns råd om hur man ska fylla i ansökan.
Som bilaga till ansökan behövs ett B2-läkarutlåtande från företagsläkaren eller någon annan behandlande läkare om hälsotillståndet och den återstående arbets- och funktionsförmågan.

3. Vem står för rehabiliteringen, om det är fråga om en trafikskada, ett olycksfall i arbete eller en yrkessjukdom?  

Rehabilitering som behövs på grund av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom bekostas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. För rehabilitering efter trafikskador ansvarar trafikförsäkringen. Om du har fått avslag på en ansökan om rehabilitering enligt trafikförsäkringen eller olycksfallsförsäkringen, kan du ansöka om stöd för yrkesinriktad rehabilitering som arbetspensionsrehabilitering.

4. Kan arbetspensionsanstalten bekosta rehabilitering av funktionsförmågan, t.ex. fysioterapi, eller betala en del av vårdkostnaderna?

För rehabilitering av funktionsförmågan, dvs. medicinsk rehabilitering, ansvarar hälsovården eller Folkpensionsanstalten. Hälsovården ansvarar för sjukvården. Arbetspensionsanstalten kan stöda yrkesinriktad rehabilitering som går ut på arbetsprövning, arbetsträning, utbildning till ett arbete eller ett yrke eller stöd för att inleda eller fortsätta med näringsverksamhet. Arbetspensionsanstalten bekostar alltså inte medicinsk rehabilitering eller vård.

5. Vilka slags utredningar för en rehabiliteringsplan kan Sjömanspensionskassan bekosta?

Sjömanspensionskassan kan bekosta uppgörandet av en rehabiliteringsplan hos arbetskraftsmyndigheterna eller en tjänsteproducent för rehabilitering. Däremot bekostar Sjömanspensionskassan inte undersökningar för att bedöma arbets- och funktionsförmågan eller rehabiliteringsbehovet.

6. Vad händer, om rehabiliteringen misslyckas?

Rehabiliteringen är en process med målet att rehabiliteringsklienten kan börja arbeta på nytt. Om rehabiliteringsprogrammet inte leder till målet, ska den behandlande läkaren justera vård- och rehabiliteringsplanen. Rehabiliteringsprogrammet kan t.ex. komma i gång på nytt efter att rehabiliteringsklienten fått behövlig vård. Man kan också överväga andra former av yrkesinriktad rehabilitering.

7. Hur länge kan rehabilitering som bekostas av Sjömanspensionskassan fortgå?

Rehabiliteringsprocessens längd varierar. Som kortast kan den bestå av bara ett program, t.ex. tre månaders arbetsprövning. Ibland behövs flera yrkesinriktade rehabiliteringsprogram. T.ex. omskolning kan föregås av ett yrkesvägledningsuppdrag och en arbetsprövning eller ett utbildningsförsök. Som längst kan en rehabiliteringsprocess ta fem år. Klienten har en namngiven rehabiliteringshandläggare på Sjömanspensionskassan, som följer rehabiliteringens framskridande under hela processen och ger råd och vägledning.

8. Vad händer om jag blir sjuk under arbetsprövningen?

Vid sjukledigheter går man till väga så som det har kommits överens om sjukledigheter på arbetsplatsen. Kortvarig, bara några dagars sjukfrånvaro t.ex. på grund av förkylning inverkar inte på utbetalningen av rehabiliteringspenning och behöver inte anmälas till Sjömanspensionskassan. Om sjukledigheten överskrider en vecka, ska det utan dröjsmål meddelas och en kopia av sjukskrivningsintyget skickas till Sjömanspensionskassan. Om sjukledigheten fortgår flera veckor, överväger kassan om det är motiverat att avbryta eller dra in rehabiliteringspenningen.

9. Vem ansvarar för försäkringsskyddet under en arbetsprövning?

Sjömanspensionskassan tecknar en försäkring mot olycksfall i arbetet för rehabiliteringsklienten för den tid då en oavlönad arbetsprövning pågår. Dessutom har Sjömanspensionskassan en ansvarsförsäkring, som ersätter eventuella person- och egendomsskador som rehabiliteringsklienten förorsakar på grund av sin sjukdom. Ersättningar beviljas enligt försäkringsvillkoren. Försäkringen ersätter inte skador till den del de ersätts enligt arbetsgivarens egen ansvarsförsäkring.

Under en avlönad arbetsprövning ansvarar arbetsgivaren för försäkringsskyddet.

 

ELEKTRONISKA TJÄNSTER

Extranet >

Sjöfarare

Logg-tjänsten >

Rederier

Ankaret-tjänsten >